fredag 19 februari 2016

Bild 2

Fredagsmys i bildsalen!

Mats Andersson[1] visar hur man kan göra eget papper och Papier maché. I båda fallen handlar det om att blanda finklippt tidningspapper med vatten och mixa detta med en mixerstav. På så sätt får vi en pappersmassa där konsistensen blir lite likt ”blaskig havregrynsgröt”. Mats förklarar att konsten att göra papper är en gammal hantverkstradition. Massan fångas upp i guska- eller screenramar, vattnet får rinna av och kvar blir ett grovt grått papper som får torka i några dagar.















Skillnaden med Papier maché är att vi tillsätter lim till pappersmassan, det är målarlim; pulver upplöst i vatten. Den nya massan ska bli tjockare i konsistensen, likt lera. Vattnet pressas ut i en tygduk. Jag tillverkar en vulkan, kanske ett komplement till didaktiskt material, där stommen utgörs av tidningspapper. Det är svårt att få det att hålla ihop först men när jag tillsätter lite mer vatten kan jag bättre fylla i och forma.









Mats lyfter pedagogers förhållnings- och arbetssätt vid barns första möte med lera. Vanligt är att barnen tilldelas en liten klump lera i förväg och instrueras att skapa något speciellt. Ett alternativ till detta sätt att styra är att istället stötta barnen; mindre tid på att planera och förbereda och mer fokus på vad som händer i själva mötet med leran. Utifrån detta resonemang tar Mats fram keramiklera, stora lerblock à 10 kilo, rent naturmaterial. Han visar och berättar hur barnen kan få ta lera själva med hjälp av ståltråd och hur de kan få gå på leran, uppleva känslan av att sätta sina bara fötter direkt på lerblocket.

Vi skapar varsin ”kramfigur”. En liten bit lera kramas i handen hårt, hårt, under tiden Mats räknar till fem. Därefter tjong ner i bordet, två ögon och eventuellt en näsa eller mun, klart! Ett bra sätt för barn att skapa en figur där det inte finns några rätt eller fel, ingen figur blir den andra lik. En aktivitet som jag tar med mig, kanske redan till VFU.

En annan uppgift blir att skapa något långt, slingrigt, kort och runt som sedan blir byggdelar till ett gemensamt torn. Hur ser tornet ut? Vi gör varsin liten berättelse kopplat till tornet. Språk, matematik, problemlösning och samarbete kommer in i den här uppgiften.














Två andra sorters lera som vi får prova under eftermiddagen är Plastilina och Soft dough. Syntetiskt doftande lera, men tilltalande genom sina glada färger. Hur får man fram alla färger i en färgcirkel genom att blanda röd, gul, grön och blå.












Hur kommer jag att arbeta som pedagog, styra eller stötta? Jag tänker att begreppen ”styra” respektive ”stötta” kan definieras på olika sätt. Oavsett exakt definition har utbildningen överlag och den här kursen i synnerhet tagit upp frågan vid flera tillfällen, vilket är bra. På så sätt har vi tvingats tänka till och kommer att ha med oss tankar kring detta i vår framtida yrkesroll. Huruvida styra eller stötta är inte alltid självklart, ibland en balansgång, kanske blir det något mittemellan. Barn är olika och vissa barn kan behöva mer vägledning och styrning än andra för att känna trygghet i det de gör. En del aktiviteter kan innebära mer styrning beroende på syfte och vilket lärande jag önskar se hos barnen.

Mats nämner Lindströms modell; att lära I, OM, MED och GENOM ett estetiskt ämne, i detta fall bild. Att be barn skapa något långt, slingrigt, kort och runt, att be dem tillsammans bygga ett torn med sina delar innebär ett arbete som innefattar, som jag nämnt, flera kunskapsområden. Vi kan koppla arbetet till flera av strävansmålen i Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010). En enda aktivitet, exempelvis arbete med lera, leder till så mycket mer lärande hos barn, kanske något som inte alla pedagoger är medvetna om men som vi efter dagens lektion fått ytterligare bevis för.

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442




[1] Mats, Andersson. Workshop: Bild 2. Campus Varberg, 2016-02-19.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar