Eget didaktiskt material - Planering

Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (rev. 2015) är skolans uppdrag att eleverna erbjuds en miljö som stimulerar och väcker nyfikenhet, en miljö som främjar lärande. Arbetssättet ska innebära att eleverna får använda och prova olika uttrycksformer, att de får undersöka och utforska enskilt och tillsammans med andra.

Materialets och temats syfte är att barnen ska ges möjligheter till utveckling av språk och matematiska färdigheter. Genom berättelse, fakta och bilder, aktiviteter med skapande både enskilt och gemensamt samt genom samtal ska barnen få kunskaper om dinosaurier och svar på frågor som: När levde dinosaurierna? Hur såg de ut? Hur stora var de? Hur kan vi veta så mycket om dem? Varför dog de ut?

Tillfällen och aktiviteter planeras noga, didaktiska frågor jag ställer mig är: Vad ska lyftas? Vilka frågor ska ställas? Hur och vad för skapande ska ingå? Arbete i helklass eller i mindre grupper? Vilket material kommer att behövas? Var och när ska aktiviteterna äga rum?

Referens:

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. [Ny rev. utg.] (2015). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:

www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Eget didaktiskt material – Presentation

Nu är det hög tid att presentera mitt didaktiska material i denna blogg!

Redan under den första fältdagen i förskoleklass uppstår en idé kring materialets innehåll. Vid biblioteksbesöket ser jag hur flera barn hänger kring böckerna om dinosaurier. Eftersom klassen inte arbetar med något specifikt tema väljer jag att spinna vidare på barnens visade intresse. Att även jag tycker det är spännande med dinosaurier är ett plus, arbetet blir lättare och roligare om även jag är nyfiken och känner engagemang.

Det finns en mängd olika böcker om dinosaurier, både faktaböcker och sagoböcker. Ett sätt att gå in i ett temaarbete kan vara att utgå från en sagobok eller berättelse. Jag hittar boken ”Ivar träffar en Diplodocus”, den får bli utgångspunkt för mitt didaktiska material. Från andra böcker och från internet får jag fakta och idéer. 

Jag vill göra en e-bok, något vi provat på i termin 3. Kul och enkelt att själv sätta ihop och välja innehåll, bilder och text, utifrån sådant man vill lyfta. E-boken skapas i appen Book Creator, jag blandar berättelse med fakta och lägger in enstaka ord för att utmana barnen till att själva läsa.

I didaktiskt material ska det ingå eget skapande kopplat till ett estetiskt ämne. Under vårt första pass i textil med Cathrine Berg[1] får jag för första gången arbeta med ull och prova på tovning, något som uppskattas. Klarar jag att skapa en dinosaurie i tovad ull? Jag bestämmer mig för att ta mig an utmaningen och av Berg får jag ull och tovnål. Perfekt, kan nu arbeta vidare med uppgiften hemma. Dinosaurien i boken ”Ivar träffar en Diplodocus” blir underlag till min Ture.

Först skapar jag en stomme av gula disksvampar, piprensare och gummiband. Därefter klipper jag smala remsor av gammalt lakan som jag lindar runtom för att bättre få till formen. Efter dessa moment är det bara att sätta igång att tova. Sakta men säkert växer något som liknar en dinosaurie fram.

E-bok och Ture utgör grunden i mitt didaktiska material. Ture ska få introducera minitemat för barnen och vara med under arbetets gång. En låda blir hans hem, den dekoreras och vulkanen av Papier maché från workshop i bild med Mats Andersson[2] får också plats. Nästa steg är att göra en mer detaljerad planering inför de aktiviteter jag ska hålla under VFU.

---

[1] Cathrine, Berg. Workshop: Textil 1. Campus Varberg, 2016-01-25.

[2] Mats, Andersson. Workshop: Bild 2. Campus Varberg, 2016-02-19.

Estetisk lärprocess

Estetisk lärprocess – vad pratar vi egentligen om?

Mats Andersson[1] lyfter frågan. Idag tvingas vi tänka till om vad vi menar med estetisk lärprocess, vad betyder ordet estetisk respektive process, vad är det för lärande vi vill uppnå? Ordet estetik kommer ursprungligen från grekiskan och kan översättas till det sinnliga, det som vi kan uppfatta med våra sinnen; känsel, syn, hörsel, lukt och smak. Men det finns fler definitioner. En process är något som pågår under längre tid. Lindströms modell för lärande kan användas för att bättre förstå hur vi kan lära i, om, med och/eller genom ett estetiskt ämne.

Vi reflekterar och diskuterar hur frukt och grönsaker, i olika färger och former, kan användas och bidra till barns lärande och hur estetisk lärprocess kommer in i sammanhanget. Som pedagog bör jag försöka att inta ett helhetsperspektiv; hur kan vi arbeta med frukt och grönt och utmana barnen på olika sätt? En ingång är att ställa frågor som var frukten kommer ifrån och hur den växer. Experiment som kan göras är att låta frukten ligga framme och undersöka vad som händer, en process där frukten bryts ner och förändras; nytt utseende och ny doft. Vågar vi smaka? Processen leder till nya sinnesupplevelser och möjligheter till resonemang kring hållbar utveckling. Det är lätt att få in språk och matematik i samtal och arbete. Vad ser vi för former? Vilka figurer kan växa fram? Hur kan vi skapa ett fint mönster?

Under kommande VFU ska jag använda mitt didaktiska material. Det är viktigt att jag funderar över syftet med materialet och hur det utmanar barnen. Vidare bör jag fundera över mitt förhållningssätt, exempelvis medutforskare eller förmedlare, och hur jag vill att barnen ska uppfatta mig. Efteråt blir det intressant att utvärdera: Såg jag en estetisk lärprocess? Skapades utrymme för barnens kreativitet? Lyckades jag utmana barnen?

---

[1] Mats, Andersson. Föreläsning: Estetiska lärprocesser. Campus Varberg, 2016-02-25.

Världskulturmuseet

Besök på Världskulturmuseet; två vuxna och fyra barn - en 2-åring, en 10-åring och två 14-åringar. Spännande att se vad de kommer att tycka om besöket och hur de kommer att möta den lite annorlunda utställningen Tillsammans.

På tredje våning tar vi del av Playground – en utställning om normer. Osynliga regler som vi styrs av men samtidigt är med och skapar. Könsnormer har att göra med förväntningar på hur tjejer och killar ska vara för att passa in, exempelvis vad gäller utseende, kroppsspråk och färger.

På andra våning kliver vi in i utställningen Tillsammans – en blandning av utställning och lekplats. Olika avdelningar, rum som blandar föremål i glasmonter med möjligheter att utforska. Olika sinnen aktiveras; hur känns det när vi ligger i den stora kompisgungan och den vickar fram och tillbaka, vad ser vi i taket, hur låter det när vi trampar och hoppar på de färgade cirklarna som ligger utplacerade på golvet. Barnen testar vilken koj som är bäst, den som är mörk eller den med mest ljus.

När vi går ut från museet är alla nöjda med besöket. Det känns som att vi tillsammans har utforskat, upptäckt ett rum i taget och tagit del av innehållet. 2-åringen fick många intryck och en av favoriterna var kompisgungan, känna hur den krängde och se hur älvan eller spindeln dök upp i taket. De äldre barnen verkade också uppskatta den här utflykten, de var aktiva och hade kul.

LGR 11

Mariann Bourghardt[1] beskriver idag de viktigaste delarna i LGR 11, bra att få med sig inför kommande VFU-period i förskoleklass. Jag uppfattar vissa nyckelord och begrepp i hennes föreläsning:

SKOLIFIERING – BARNIFIERING
GLÄDJE - LEKFULLHET
TRYGGHET - UTMANING

Förskoleklass är enligt Bourghardt en skolform som är satt lite på undantag. Mittemellan förskolan och skolan, men ändå med en verksamhet som i många fall är skolifierad, det vill säga mer lik skolans verksamhet än förskolans och där det alltför ofta bedrivs en förmedlingspedagogik. Det är viktigt att inte glömma bort det lekfulla, vi ska väcka barnens nyfikenhet och lust till att lära – det behövs en barnifiering i förskoleklass. Uppdraget är att få barn som utvecklas till aktiva och kreativa individer.

Bourghardt beskriver vidare hur vi som pedagoger ibland måste göra didaktiska val. Den undervisning som bedrivs ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, vilket kan vara svårt i varje enskild situation. Föräldrar har sitt barns bästa för ögonen och vi behöver kunna förklara våra didaktiska val och finna effektiva vägar för lärande. Vi har en hel barngrupp att ta hänsyn till där barnen är olika men individualiserar våra insatser där vi kan, vi uppmuntrar, bekräftar och utmanar! 

Likt en pendel rör sig vårt arbete i skolan mellan att skapa trygghet och skapa utmaningar. Barn vill utmanas och 5-7 åringar är en åldersgrupp där det passar utmärkt att arbeta tematiskt. Genom skilda metoder kan vi då få in olika estetiska uttrycksformer och ett innehåll med många olika ämnen. Jag tycker det verkar spännande och intressant att arbeta i förskoleklass, samtidigt är det en stor utmaning. Alltså utmaning på alla håll och kanter!

---

[1] Mariann, Bourghardt. Föreläsning: LGR 11. Campus Varberg, 2016-02-23.

Bild 2

Fredagsmys i bildsalen!

Mats Andersson[1] visar hur man kan göra eget papper och Papier maché. I båda fallen handlar det om att blanda finklippt tidningspapper med vatten och mixa detta med en mixerstav. På så sätt får vi en pappersmassa där konsistensen blir lite likt ”blaskig havregrynsgröt”. Mats förklarar att konsten att göra papper är en gammal hantverkstradition. Massan fångas upp i guska- eller screenramar, vattnet får rinna av och kvar blir ett grovt grått papper som får torka i några dagar.

Skillnaden med Papier maché är att vi tillsätter lim till pappersmassan, det är målarlim; pulver upplöst i vatten. Den nya massan ska bli tjockare i konsistensen, likt lera. Vattnet pressas ut i en tygduk. Jag tillverkar en vulkan, kanske ett komplement till didaktiskt material, där stommen utgörs av tidningspapper. Det är svårt att få det att hålla ihop först men när jag tillsätter lite mer vatten kan jag bättre fylla i och forma.

Mats lyfter pedagogers förhållnings- och arbetssätt vid barns första möte med lera. Vanligt är att barnen tilldelas en liten klump lera i förväg och instrueras att skapa något speciellt. Ett alternativ till detta sätt att styra är att istället stötta barnen; mindre tid på att planera och förbereda och mer fokus på vad som händer i själva mötet med leran. Utifrån detta resonemang tar Mats fram keramiklera, stora lerblock à 10 kilo, rent naturmaterial. Han visar och berättar hur barnen kan få ta lera själva med hjälp av ståltråd och hur de kan få gå på leran, uppleva känslan av att sätta sina bara fötter direkt på lerblocket.

Vi skapar varsin ”kramfigur”. En liten bit lera kramas i handen hårt, hårt, under tiden Mats räknar till fem. Därefter tjong ner i bordet, två ögon och eventuellt en näsa eller mun, klart! Ett bra sätt för barn att skapa en figur där det inte finns några rätt eller fel, ingen figur blir den andra lik. En aktivitet som jag tar med mig, kanske redan till VFU.

En annan uppgift blir att skapa något långt, slingrigt, kort och runt som sedan blir byggdelar till ett gemensamt torn. Hur ser tornet ut? Vi gör varsin liten berättelse kopplat till tornet. Språk, matematik, problemlösning och samarbete kommer in i den här uppgiften.

Två andra sorters lera som vi får prova under eftermiddagen är Plastilina och Soft dough. Syntetiskt doftande lera, men tilltalande genom sina glada färger. Hur får man fram alla färger i en färgcirkel genom att blanda röd, gul, grön och blå.

Hur kommer jag att arbeta som pedagog, styra eller stötta? Jag tänker att begreppen ”styra” respektive ”stötta” kan definieras på olika sätt. Oavsett exakt definition har utbildningen överlag och den här kursen i synnerhet tagit upp frågan vid flera tillfällen, vilket är bra. På så sätt har vi tvingats tänka till och kommer att ha med oss tankar kring detta i vår framtida yrkesroll. Huruvida styra eller stötta är inte alltid självklart, ibland en balansgång, kanske blir det något mittemellan. Barn är olika och vissa barn kan behöva mer vägledning och styrning än andra för att känna trygghet i det de gör. En del aktiviteter kan innebära mer styrning beroende på syfte och vilket lärande jag önskar se hos barnen.

Mats nämner Lindströms modell; att lära I, OM, MED och GENOM ett estetiskt ämne, i detta fall bild. Att be barn skapa något långt, slingrigt, kort och runt, att be dem tillsammans bygga ett torn med sina delar innebär ett arbete som innefattar, som jag nämnt, flera kunskapsområden. Vi kan koppla arbetet till flera av strävansmålen i Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010). En enda aktivitet, exempelvis arbete med lera, leder till så mycket mer lärande hos barn, kanske något som inte alla pedagoger är medvetna om men som vi efter dagens lektion fått ytterligare bevis för.

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442

---

[1] Mats, Andersson. Workshop: Bild 2. Campus Varberg, 2016-02-19.

Mentorsträff 2

Under mentorsträffen går vi igenom våra tankar kring didaktiskt material. Vår mentor delar också med sig av erfarenheter och visar lite olika idéer till material.