Fältdag 4

En annorlunda dag! Så kallar pedagogerna denna skärtorsdag när de går igenom dagens schema med barnen. Dagens aktiviteter skiljer sig från en ”vanlig” torsdag, idag är det påskpyssel, lek och filmmys som gäller. En skön och avslappnad dag är inte fel så här dagen före det stora PÅSKLOVET!

Textilmuseum

Karin Olsson Lindström[1] är museipedagog och arbetar på Textilmuseet i Borås.

Lindström frågar om våra erfarenheter från museibesök. Hon menar att barndomens intryck och upplevelser från besök på museer påverkar vår framtida inställning, har vi dåliga erfarenheter så är vi inte lika ivriga att ta med oss våra egna barn eller förskolans barn till en utställning. Ett museum som erbjuder en miljö där barnen utmanas och får utforska och upptäcka på ett lustfyllt sätt leder till såväl positiva erfarenheter som en god lärmiljö.

En utställning på Textilmuseet idag är Hybridernas Poesi. Den norska bildkonstnären Gunvor Nervold Antonsen ställer ut konst, inspirerad av naturen. Utställningen har gjort oväntad succé, bland annat genom att barnen på besök görs delaktiga och får utlopp för sin kreativitet. Enligt Lindström kan det vara svårt att veta vad som går hem och en utställning blir inte alltid som man tänkt.

Efter genomgång och samtal är det dags för praktisk övning. Vi provar oljekritor, färger och tyger, tillsammans på ett spännpapper på golvet skapar och utforskar vi olika material.

Händer och fötter i dagens skapande aktivitet

---

[1] Karin, Olsson Lindström. Textilmuseum. Campus Varberg, 2016-03-21.

VFU – tre veckor i förskoleklass

Här kommer dokumentation och övriga reflektioner från mina tre veckors VFU. Didaktiskt material presenteras och finns dokumenterat som separata inlägg; etikett ”Didaktiskt material”.

Vecka 1:

Efterhand känner jag mig mer och mer bekväm i klassen och med barnen. Det är en underbar grupp. De två pedagoger som delar på ansvaret för förskoleklassen är samspelta och kompletterar varandra bra. En av pedagogerna, min VFU-lärare, har arbetat med förskoleklass i många år, medan den andra är relativt ny. Jag upplever att de båda är väldigt engagerade i sitt arbete. De är mjuka i sitt sätt och bemötandet är på barnens nivå, samtidigt är de bestämda och kräver att barnen visar hänsyn och lyssnar på varandra. Deras förhållningssätt tilltalar och inspirerar mig.

Dagarna varvas av varierade pass; morgonsamling med yoga, språk- och matematikövningar, idrott, musik med dans och sång, fri lek och lärarledd lek, vissa pass kräver att barnen koncentrerar sig mer och vissa mindre. Jag försöker att snappa upp så mycket som möjligt och dokumenterar dagarnas innehåll, fotar och antecknar. Det är min nästsista VFU, jag tar del av många bra aktiviteter, övningar och lekar, bra att ”ha med sig i sitt bagage”.

Veckans bokstav med musik / C - en favorit

Under veckan tränar barnen bland annat på satsdelar genom att med händerna klappa antal satsdelar i ord. Det arbetas också med tid och klockan, klockhus tillverkas och används sedan att öva på.

Vecka 2:

Den här veckan går fort, särskilt de dagar då jag själv håller i aktiviteter. Vissa rutiner börjar sätta sig. Barnen ser mig som en ”i gänget” och verkar trygga med att jag är där.

En av dagarna, under ett längre förmiddagspass, sätts ett antal stationer upp med övningar och spel som har med främst språk och matematik att göra:

Jag har flera intressanta samtal med pedagogerna under veckans gång. Mycket handlar om sådant som dyker upp och kring sådant vi gör. Vi diskuterar bland annat:

Hur en del barn har svårigheter inom vissa områden och kanske har behov av en viss struktur eller ett visst bemötande. Hur kontakter med föräldrar och exempelvis skolpsykologer kan se ut. 

Hur förskoleklass är en brygga mellan förskola och skola där steget från förskola till förskoleklass inte får bli för stort men inte heller steget från förskoleklass till skola. Hur pedagoger måste hitta en balans och anpassa innehållet; förbereda och utmana men samtidigt på ett lekfullt sätt. Detta resonemang stämmer väl överens med det Mariann Bourghardt[1] lyfter.

Vecka 3:

På den stora tavlan längst fram i klassrummet sätts bilder upp varje dag som visar dagens schema. Andra bilder sätts upp när det är dags för val av aktivitet vid fri lek. En del bilder är alltid uppsatta, dessa används för att påminna barnen om exempelvis beteende och förhållningssätt. Bilderna blir hjälpmedel för både pedagoger och barn, de tydliggör och förenklar kommunikation, ger struktur och riktlinjer. Jag gör kopplingar till Camilla Carlssons[2] föreläsningar om AKK; Alternativ och Kompletterande Kommunikation.

Schema med bilder från vänster till höger

Grön bild: Ingen röst, tyst och lyssnar -> Blå bild: Mjuk röst, viskar etc

En form av att använda bilder är att göra så kallade sociala berättelser. Min VFU-lärare visar väldigt bra skisser som kan tydliggöra olika aktiviteter för barnen. När barnen börjar i förskoleklass är det så mycket nytt att lära att det då också kan vara lättare att få nya rutiner att sätta sig om det visuella får bli ett komplement till muntliga instruktioner. Jag får tips om att söka på sociala berättelser och Birgitta Andersson på nätet, (länk till material).

En av de skisser min VFU-lärare ritat

Mina tre veckors VFU ger mig mycket goda erfarenheter! Pedagogerna i klassen är en stor anledning till att jag får med mig så många bra upplevelser. Jag tycker om deras sätt att se barnen och hur de arbetar med barnen, förhållningssätt och hur de skapar ett varierat innehåll i verksamheten. Musik, sång och dans, är estetiska ämnesområden som min VFU-lärare har stora kunskaper inom. Hennes lekfullhet och engagemang är härligt att ta del av. Det känns som givande veckor på många sätt.

---

[1] Mariann, Bourghardt. Föreläsning: LGR 11. Campus Varberg, 2016-02-23.

[2] Camilla, Carlsson. Föreläsningar: ”TAKK” och ”GAKK”. Campus Varberg, 2016-01-12.

Eget didaktiskt material – Utvärdering

Under mitt första pass med barnen imponeras jag av deras förkunskaper om dinosaurier. När jag frågar vad Ture är för slags dinosaurie räcker en flicka upp handen och svarar Diplodocus. När jag frågar vad ordet dinosaurie betyder svarar en pojke skräcködla.

Ture blir en omtyckt figur! Han är mjuk att klappa.

Barnen inspireras av temaarbetet i den fria leken. Efter ett eller två arbetspass med temat får jag en teckning av en pojke, han har ritat en långhals, och jag ser hur några barn leker med plastdinosaurier i ett av lekrummen.

Den första gruppaktiviteten, måla T-Rex huvud, blir en utmaning. I det stora hela går samarbetet mellan barnen bra, men min stöttning och hjälp krävs. Det är lite trångt om utrymmet när vi sitter på golvet och målar på det stora spännpappret. Jag försöker att få alla delaktiga, även de som inte är så framåt. Uppgiften verkar uppskattas och vid nästa tillfälle vill de gärna se varandras verk!

Barnen får arbeta med lera under den andra gruppaktiviteten. Jag möter tre grupper där de flesta barnen är nyfikna och genast vill sätta igång med eget skapande. Det är lite ont om tid och jag känner en viss tidspress, ber dem lyssna till vad vi ska göra. I samband med detta funderar jag över min egen flexibilitet, om min vilja till att vi ska hålla oss till aktivitetens ursprungliga tanke och syfte går före barnens vilja att bara få vara och göra med leran.  

Att visa e-bok och film på storbild är ett plus då alla barn tydligt ser bilder och film. Barnen uppskattar kortfilmerna Berömda dinosaurier. När de sett en film vill de se fler, de sitter som uppslukade och tittar.

Barnens lek med plastdinosaurier återkommer. Det är tydligt hur de har fångat upp innehåll från e-bok och filmer. Jag dokumenterar och observerar leken, här följer en del av detta:

Barnen tar fram en dinosaurie och förklarar att det är en Diplodocus. De säger också; ”Det här är Ture, Ture är vår vän.”

Barnen bygger upp ett Dinoland. Träd plockas fram och alla växtätare sorteras ut och hamnar bland träden. Vi har talat om växtätare och köttätare.

Jag har i e-boken visat en bild där dinosaurierna är indelade i olika gäng utifrån egenskaper. Utifrån detta ställer jag frågan vad dinosaurierna med plattor på ryggen kallas. Barnen svarar; ”Tuppkamsgänget” och ”De sprutar upp blod i kammarna för att skrämmas”.

En dinosaurie som saknar huvud får vara död i leken. Ett barns kommentar; ”Nu är han död, han blir fossil.”

 Barnen beskriver hur de bygger ett museum för T-Rex, inspirerade från filmerna.

Att arbeta med och utveckla sin egen ledarroll är en process som ständigt pågår, även efter utbildningen. Mina tankar om hur jag vill vara som pedagog finns med under mina aktiviteter. Pedagogerna i klassen är bra förebilder, se inlägg VFU. Att alla får komma till tals och känna sig sedda är viktigt. Vid ett par aktiviteter i helklass får jag ta ställning till om barnen ska få prata rakt ut eller om de ska räcka upp handen. När jag märker att de pratar i mun på varandra, att rösterna höjs eller att oro infinner sig så ber jag dem att räcka upp handen.

Jag tycker att temaarbetet har haft ett varierat innehåll och att det verkar ha uppskattats av barnen. Det känns som att arbetet har varit utvecklande både för barnen och för mig. Med koppling till styrdokument och läroplan har barnen fått erfara aktiviteter som främjar till lärande på olika plan. Barnen har fått använda bild och skapande och arbetat enskilt och i grupp. I samtal, övningar och i barnens lek märker jag hur flera barn kan svara på olika frågor som rör dinosaurier, exempelvis hur vi kan veta så mycket om dem, varför de dog ut samt deras utseende och egenskaper. 

Eget didaktiskt material - Genomförande

Vecka 1: två tillfällen i helklass (onsdag och torsdag)

Ture gör entré genom att smyga upp ur sin låda. Kopplar sedan in Ipad till projektor och visar e-bokens första sidor för alla barnen på storbild samtidigt som vi samtalar kring dessa. Bland annat ser vi olika grupperingar av dinosaurier; Långhalsgänget, Tuppkamsgänget, Pansargänget, Köttgänget med flera.

Under andra tillfället beskrivs Diplodocus och Tyrannosaurus Rex. Två korta animerade faktafilmer om dinosaurier visas och avslutningsvis sjunger vi och rockar loss till Dinosaurietågets bokstavssång.

Vecka 2: två tillfällen varav ett i mindre grupp (tisdag) och ett i helklass (torsdag)

Klassen delas in i tre grupper med sex barn per grupp. Tanken med dagens aktivitet är att barnen ska få en viss förståelse för dinosauriens storlek. Barnen ska få måla en Tyrannosaurus huvud; omkring två meter långt och med stora tänder motsvarande skor i storlek 45! En utmaning för barnen! Hur långt är en meter? Hur ska samarbetet gå till? 

Visar meter på olika sätt

Barnen målar tänder, blodiga rivmärken...

Ett av verken, med lite fantasi T-Rex huvud o gap

Andra veckans andra pass inleds med återkoppling till gruppaktiviteten och därefter visas ytterligare två filmer. Som avslutning, i samband med fruktstund, läser jag klart berättelsen om Ivar.

Vecka 3: två tillfällen varav ett i mindre grupp (tisdag) och ett i helklass (torsdag)

Barnen får möta lera och olika sinnen används. Leran i bruna nyanser luktar...

- Usch, det luktar illa!
- Vad luktar det? frågar jag.
- Natur. 
- Jord. 

Tre grupper löser av varandra. Enskilt får barnen i uppdrag att skapa en lång form, en kort och en rund. Sedan ska de tillsammans i varje grupp bygga ett högt torn. Genom dessa uppdrag kommer matematiken återigen in i skapandet. 

Hur kan en kramfigur se ut? Svar: På alla sätt och vis. Kanske den levde på dinosauriernas tid.

Mitt sista pass med barnen inleds med att jag läser boken ”Vad hände med Peters dinosaurer?”. Den här boken leder in på frågan om varför dinosaurierna försvann. Några barn har vid tidigare tillfällen talat om meteoriten som träffade jorden och bidrog till att dinosaurierna dog ut. Efter bok och samtal tar Ture farväl, temat avslutas.