En annorlunda dag! Så kallar pedagogerna denna skärtorsdag
när de går igenom dagens schema med barnen. Dagens aktiviteter skiljer sig från
en ”vanlig” torsdag, idag är det påskpyssel, lek och filmmys som gäller. En
skön och avslappnad dag är inte fel så här dagen före det stora PÅSKLOVET!
Välkommen till min blogg! till en början en del av kursen; Didaktik, estetiska lärprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik, termin 6 i förskollärarutbildningen. Nu med en liten fortsättning; VFU termin 7. För mig är bloggen ett bra verktyg för dokumentation och reflektion.
fredag 25 mars 2016
måndag 21 mars 2016
Textilmuseum
Lindström frågar om våra erfarenheter från museibesök. Hon
menar att barndomens intryck och upplevelser från besök på museer påverkar vår framtida
inställning, har vi dåliga erfarenheter så är vi inte lika ivriga att ta med
oss våra egna barn eller förskolans barn till en utställning. Ett museum som erbjuder
en miljö där barnen utmanas och får utforska och upptäcka på ett lustfyllt sätt
leder till såväl positiva erfarenheter som en god lärmiljö.
En utställning på Textilmuseet idag är Hybridernas Poesi. Den norska bildkonstnären Gunvor Nervold Antonsen ställer ut konst, inspirerad av naturen. Utställningen har gjort oväntad succé, bland annat genom att barnen på besök görs delaktiga och får utlopp för sin kreativitet. Enligt Lindström kan det vara svårt att veta vad som går hem och en utställning blir inte alltid som man tänkt.
En utställning på Textilmuseet idag är Hybridernas Poesi. Den norska bildkonstnären Gunvor Nervold Antonsen ställer ut konst, inspirerad av naturen. Utställningen har gjort oväntad succé, bland annat genom att barnen på besök görs delaktiga och får utlopp för sin kreativitet. Enligt Lindström kan det vara svårt att veta vad som går hem och en utställning blir inte alltid som man tänkt.
Efter genomgång och samtal är det dags för praktisk
övning. Vi provar oljekritor, färger och tyger, tillsammans på ett spännpapper på golvet skapar och utforskar vi olika material.
Händer och fötter i dagens skapande aktivitet |
lördag 19 mars 2016
VFU – tre veckor i förskoleklass
Här kommer dokumentation och övriga reflektioner
från mina tre veckors VFU. Didaktiskt material presenteras och finns
dokumenterat som separata inlägg; etikett ”Didaktiskt material”.
Vecka 1:
Efterhand känner jag mig mer och mer bekväm i
klassen och med barnen. Det är en underbar grupp. De två pedagoger som delar på
ansvaret för förskoleklassen är samspelta och kompletterar varandra bra. En av
pedagogerna, min VFU-lärare, har arbetat med förskoleklass i många år, medan
den andra är relativt ny. Jag upplever att de båda är väldigt engagerade i sitt
arbete. De är mjuka i sitt sätt och bemötandet är på barnens nivå, samtidigt är
de bestämda och kräver att barnen visar hänsyn och lyssnar på varandra. Deras
förhållningssätt tilltalar och inspirerar mig.
Dagarna varvas av varierade pass; morgonsamling med
yoga, språk- och matematikövningar, idrott, musik med dans och sång, fri lek
och lärarledd lek, vissa pass kräver att barnen koncentrerar sig mer och vissa
mindre. Jag försöker att snappa upp så mycket som möjligt och dokumenterar
dagarnas innehåll, fotar och antecknar. Det är min nästsista VFU, jag tar del
av många bra aktiviteter, övningar och lekar, bra att ”ha med sig i sitt
bagage”.
![]() |
Veckans bokstav med musik / C - en favorit |
Under veckan tränar barnen bland annat på
satsdelar genom att med händerna klappa antal satsdelar i ord. Det arbetas
också med tid och klockan, klockhus tillverkas och används sedan att öva på.
Vecka 2:
Den här veckan går fort,
särskilt de dagar då jag själv håller i aktiviteter. Vissa rutiner börjar sätta
sig. Barnen ser mig som en ”i gänget” och verkar trygga med att jag är där.
En av dagarna, under ett längre förmiddagspass, sätts
ett antal stationer upp med övningar och spel som har med främst språk och
matematik att göra:
Jag har flera intressanta samtal med pedagogerna
under veckans gång. Mycket handlar om sådant som dyker upp och kring sådant vi
gör. Vi diskuterar bland annat:
Hur en del barn har svårigheter inom vissa områden
och kanske har behov av en viss struktur eller ett visst bemötande. Hur
kontakter med föräldrar och exempelvis skolpsykologer kan se ut.
Hur förskoleklass är en brygga mellan förskola och
skola där steget från förskola till förskoleklass inte får bli för stort men inte
heller steget från förskoleklass till skola. Hur pedagoger måste hitta en
balans och anpassa innehållet; förbereda och utmana men samtidigt på ett
lekfullt sätt. Detta resonemang stämmer väl överens med det Mariann Bourghardt[1]
lyfter.
Vecka 3:
På den stora tavlan längst fram i klassrummet sätts bilder
upp varje dag som visar dagens schema. Andra bilder sätts upp när det är dags
för val av aktivitet vid fri lek. En del bilder är alltid uppsatta, dessa
används för att påminna barnen om exempelvis beteende och förhållningssätt.
Bilderna blir hjälpmedel för både pedagoger och barn, de tydliggör och förenklar
kommunikation, ger struktur och riktlinjer. Jag gör kopplingar till Camilla
Carlssons[2]
föreläsningar om AKK; Alternativ och Kompletterande Kommunikation.
Schema med bilder från vänster till höger |
![]() |
Grön bild: Ingen röst, tyst och lyssnar -> Blå bild: Mjuk röst, viskar etc |
En form av att använda bilder är att göra så
kallade sociala berättelser. Min VFU-lärare visar väldigt bra skisser som kan tydliggöra
olika aktiviteter för barnen. När barnen börjar i förskoleklass är det så
mycket nytt att lära att det då också kan vara lättare att få nya rutiner att
sätta sig om det visuella får bli ett komplement till muntliga instruktioner.
Jag får tips om att söka på sociala berättelser och Birgitta Andersson på
nätet, (länk till material).
En av de skisser min VFU-lärare ritat |
Mina tre veckors VFU ger mig mycket goda
erfarenheter! Pedagogerna i klassen är en stor anledning till att jag får med
mig så många bra upplevelser. Jag tycker om deras sätt att se barnen och hur
de arbetar med barnen, förhållningssätt och hur de skapar ett varierat innehåll
i verksamheten. Musik, sång och dans, är estetiska ämnesområden som min
VFU-lärare har stora kunskaper inom. Hennes lekfullhet och engagemang är
härligt att ta del av. Det känns som givande veckor på många sätt.
Eget didaktiskt material – Utvärdering
Under mitt första
pass med barnen imponeras jag av deras förkunskaper om dinosaurier. När jag
frågar vad Ture är för slags dinosaurie räcker en flicka upp
handen och svarar Diplodocus. När jag frågar vad ordet dinosaurie betyder
svarar en pojke skräcködla.
Ture blir en omtyckt figur! Han är mjuk att klappa.
Barnen inspireras av temaarbetet i den fria leken. Efter
ett eller två arbetspass med temat får jag en teckning av en pojke, han har
ritat en långhals, och jag ser hur några barn leker med plastdinosaurier i ett
av lekrummen.
Den första gruppaktiviteten, måla T-Rex huvud,
blir en utmaning. I det stora hela går samarbetet mellan barnen bra, men min
stöttning och hjälp krävs. Det är lite trångt om utrymmet när vi sitter på
golvet och målar på det stora spännpappret. Jag försöker att få alla delaktiga,
även de som inte är så framåt. Uppgiften verkar uppskattas och vid nästa
tillfälle vill de gärna se varandras verk!
Barnen får arbeta med lera under den andra
gruppaktiviteten. Jag möter tre grupper där de flesta barnen är nyfikna och genast vill sätta igång med eget skapande. Det är lite ont om tid och jag känner en viss tidspress, ber dem lyssna till vad vi ska göra. I samband med detta funderar jag över min egen flexibilitet, om min vilja till att vi ska hålla oss till aktivitetens ursprungliga tanke och syfte går före barnens vilja att bara få vara och göra med leran.
Att visa e-bok och film på storbild är ett plus då alla barn tydligt ser bilder och film. Barnen uppskattar kortfilmerna Berömda dinosaurier. När de sett en film vill de se fler, de sitter som uppslukade och tittar.
Att visa e-bok och film på storbild är ett plus då alla barn tydligt ser bilder och film. Barnen uppskattar kortfilmerna Berömda dinosaurier. När de sett en film vill de se fler, de sitter som uppslukade och tittar.
Barnens lek med plastdinosaurier återkommer. Det
är tydligt hur de har fångat upp innehåll från e-bok och filmer. Jag dokumenterar
och observerar leken, här följer en del av detta:
Barnen tar fram en dinosaurie och förklarar att
det är en Diplodocus. De säger också; ”Det här är Ture, Ture är vår vän.”
Barnen bygger upp ett Dinoland. Träd plockas
fram och alla växtätare sorteras ut och hamnar bland träden. Vi har talat om
växtätare och köttätare.
Jag har i e-boken visat en bild där
dinosaurierna är indelade i olika gäng utifrån egenskaper. Utifrån detta
ställer jag frågan vad dinosaurierna med plattor på ryggen kallas. Barnen svarar;
”Tuppkamsgänget” och ”De sprutar upp blod i kammarna för att skrämmas”.
En dinosaurie som saknar huvud får vara död i
leken. Ett barns kommentar; ”Nu är han död, han blir fossil.”
Att arbeta med och utveckla sin egen ledarroll är en
process som ständigt pågår, även efter utbildningen. Mina tankar om hur jag vill
vara som pedagog finns med under mina aktiviteter. Pedagogerna i klassen är bra
förebilder, se inlägg VFU. Att alla får komma till tals och känna sig sedda är viktigt. Vid ett par aktiviteter i helklass får jag ta ställning
till om barnen ska få prata rakt ut eller om de ska räcka upp handen. När jag
märker att de pratar i mun på varandra, att rösterna höjs eller att oro
infinner sig så ber jag dem att räcka upp handen.
Jag tycker att temaarbetet har haft ett varierat
innehåll och att det verkar ha uppskattats av barnen. Det känns som att arbetet
har varit utvecklande både för barnen och för mig. Med koppling till styrdokument och läroplan har barnen fått erfara aktiviteter som
främjar till lärande på olika plan. Barnen har fått använda bild och skapande
och arbetat enskilt och i grupp. I samtal, övningar och i barnens lek märker
jag hur flera barn kan svara på olika frågor som rör dinosaurier, exempelvis
hur vi kan veta så mycket om dem, varför de dog ut samt deras utseende och egenskaper.
söndag 13 mars 2016
Eget didaktiskt material - Genomförande
Vecka 1: två tillfällen i helklass (onsdag och torsdag)
Ture gör entré genom att smyga upp ur sin låda. Kopplar
sedan in Ipad till projektor och visar e-bokens första sidor för alla barnen på
storbild samtidigt som vi samtalar kring dessa. Bland annat ser vi olika
grupperingar av dinosaurier; Långhalsgänget, Tuppkamsgänget, Pansargänget, Köttgänget med flera.
Under andra tillfället beskrivs Diplodocus och
Tyrannosaurus Rex. Två korta animerade faktafilmer om dinosaurier visas och avslutningsvis
sjunger vi och rockar loss till Dinosaurietågets bokstavssång.
Vecka 2: två tillfällen varav ett i mindre grupp
(tisdag) och ett i helklass (torsdag)
Klassen delas in i tre grupper med sex barn per grupp. Tanken med dagens aktivitet är att barnen ska få en viss
förståelse för dinosauriens storlek. Barnen ska få måla en Tyrannosaurus huvud;
omkring två meter långt och med stora tänder motsvarande skor i storlek 45! En utmaning
för barnen! Hur långt är en meter? Hur ska samarbetet gå till?
![]() |
Visar meter på olika sätt |
Barnen målar tänder, blodiga rivmärken... |
Andra veckans andra pass inleds med återkoppling till gruppaktiviteten och därefter visas ytterligare två filmer. Som avslutning, i samband med fruktstund, läser jag klart berättelsen om Ivar.
Vecka 3: två tillfällen varav ett i mindre grupp
(tisdag) och ett i helklass (torsdag)
Barnen får möta lera och olika sinnen används. Leran
i bruna nyanser luktar...
Hur kan en kramfigur se ut? Svar: På alla sätt och vis. Kanske den levde på dinosauriernas tid.
- Usch, det luktar illa!
- Vad luktar det? frågar jag.
- Natur.
- Jord.
Tre grupper löser av varandra. Enskilt får barnen i uppdrag att skapa en lång form, en kort och en rund. Sedan ska de tillsammans i varje grupp bygga ett högt torn. Genom dessa uppdrag kommer matematiken återigen in i skapandet.
- Vad luktar det? frågar jag.
- Natur.
- Jord.
Tre grupper löser av varandra. Enskilt får barnen i uppdrag att skapa en lång form, en kort och en rund. Sedan ska de tillsammans i varje grupp bygga ett högt torn. Genom dessa uppdrag kommer matematiken återigen in i skapandet.
Hur kan en kramfigur se ut? Svar: På alla sätt och vis. Kanske den levde på dinosauriernas tid.
Mitt sista pass med barnen inleds med att jag läser
boken ”Vad hände med Peters dinosaurer?”. Den här boken leder in på frågan om
varför dinosaurierna försvann. Några barn har vid tidigare tillfällen talat om
meteoriten som träffade jorden och bidrog till att dinosaurierna dog ut. Efter bok
och samtal tar Ture farväl, temat avslutas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)