Göteborgsdag med besök på museum

Idag tar vi tåget till Göteborg för att möta upp Marie Bendroth Karlsson utanför Göteborgs Konsthall. Senare på eftermiddagen ska vi också besöka Röhsska museet.

I Göteborg finns många olika museer, genom att gå in på museilektioner.se kommer man åt en bokningssida för Göteborgs museers lektionsprogram. Förslag på utställningar och museum att besöka får man fram genom att söka på ett önskat tema och ålder på barnen. Vilken resurs och möjlighet att kunna väva in eller bygga upp sin undervisning utifrån ett besök på ett museum!

Göteborgs Konsthall

Hur berättar man om andra? Människors olika livsberättelser och livsöden är något som Magnus Bärtås finner intressant och lyfter i sin utställning. Inledningsvis får vi bekanta oss med den del av utställningen som fått namnet ”De besvikna och förorättade”. Längs en hel vägg i Stora salen ser vi 1 444 stearinporträtt i varierande storlek, de flesta ganska små. Porträtten har skapats genom att smält stearin droppats på tidningsbilder, när stearinet stelnat har trycksvärtan gjort att bilden överförts till stearinet. Vår första uppgift blir att i grupp välja ett stearinporträtt och dikta ihop en kort livsberättelse om personen på bilden. Efter detta går vi till verkstaden för att skapa ett eget stearinporträtt, i tidningar får vi leta upp en person på en bild som vi, i vår fantasi, kan koppla och få in i den livsberättelse vi precis diktat ihop. 

Aktiviteten med stearinporträtt går att ta med sig ut i verksamheten och göra med barn. Vi får in språkutveckling, fantasi, kreativitet, utforskande och samarbete. I mindre grupper får en berättelse ta form, språket används och barnen får ta del av varandras tankar, det finns inga begränsningar utan fantasin får flöda. Tillsammans får de utforska och experimentera med stearinet, i smält form; som rinnig eller mer trögflytande, vad funkar bäst? Möjligheten att få över en bild, funkar det från vanliga fotografier eller måste det vara dagstidningar med trycksvärta? Smält stearin kan man bränna sig på, kanske är det bäst att vuxen gör eller åtminstone bistår vid hanteringen av denna. Vi får dessutom tänka på hur vi förmedlar det här med att använda och tända ljus, detta är ingen aktivitet som ska göras utan vuxen.

Röhsska museet

Vi möts av en museipedagog, Tanja, som ska guida oss genom museet. Tanken är att vi låtsas vara en barngrupp på besök och att vi ska få ta del av en museilektion. Tanja gör oss genast delaktiga och skapar dialog genom att ställa frågor. I en sal får vi uppdraget att leta efter snäckor, i en annan sal efter något som kan kopplas till naturen. En aktivitet är att lyssna till en berättelse, pedagogen Tanja berättar med inlevelse och vi följer rörelserna som görs till. Mot slutet av vår guidning blir vi indelade i grupper där varje grupp tilldelas en lapp med en känsla nedskriven, exempelvis ledsen, glad och kär, uppdraget blir att gestalta känslan var och en i gruppen.

När vi tagit oss runt i museets olika rum kommer vi avslutningsvis till Lisa Larsons utställning. Här tittar vi och samtalar kring en monter med katter och vad dessa små figurerna har och ger för olika uttryck. Även här kommer känslor in, hur de kan uttryckas och hur vi kan tolka dem. En katt ser ut att vara nöjd och lycklig, en annan ser listig ut medan en tredje ser sur ut.

Tanja beskriver hur en del av syftet med museilektioner är att barn ska få bekanta sig med museer. Museibesöket ska leda till att museet upplevs som en bekväm plats att vara på, en plats som skapar lust och väcker nyfikenhet och där barnen får använda sina sinnen. Som pedagog gäller det att vara lyhörd, flexibel och ge barnen tid. Vår delaktighet idag bidrar till bra erfarenheter att ta med sig. Berättelsen med rörelser och vår gestaltning var aktiviteter som också går att göra på förskolan. Men mest av allt tar jag med mig insikten av den resurs som finns här på museet. Duktiga museipedagoger, proffsiga inom sitt område och som det är dumt att inte använda sig av.