Hallands kulturhistoriska museum

En solig vårdag med besök på Varbergs fästning och Hallands kulturhistoriska museum! Vad fint det har blivit efter ombyggnaden! Mer modern look, fin entré och mysigt café. 

Vårt museum här i Varberg har flera spännande utställningar som säkert fängslar barn på många sätt. Här finns en modell av fästningen med dess olika byggnader, Bockstensmannen, både som skelett och som uppbyggd modell, beskrivning av bondelivet förr i tiden och Varberg som kuststad med mera. Jag tänker att här är det lätt för pedagoger och barn att hämta inspiration inför nytt tema eller arbetsområde.

I den lokala tidningen har jag läst om Susanna Arwins tantskulptur ”Med handväskan som vapen”. Här står tanten mitt på borggården tillsammans med en massa andra tanter; skulpturgruppen ”Tantfullness”. Handväskan som svingas var i verkligheten riktad mot ett gäng, om jag uppfattat det rätt, rasister. Skulpturens budskap handlar om att våga stå upp mot rasism och främlingsfientlighet. Skulpturgruppens budskap handlar om att lyfta fram äldre kvinnors visdom och styrka. När jag ser alla tanter på rad går mina tankar till mormor men också till terrakottaarmén i Xian, Kina. Genom att ta del av olika konstverk får vi associationer och tankegångar, kanske frågetecken kring det vi ser. Min reflektion utifrån detta är hur viktigt det är att vi talar med barn kring det vi ser när vi besöker en utställning och låter dem dela med sig av sina tankar och ställa eventuella frågor. 

En utställning nu i vår är ”Med saxen som pensel”. Karen Bit Vejle uttrycker sig genom psaligrafi, en konstform som innebär att klippa i papper. Jag har aldrig tidigare hört benämningen psaligrafi, däremot har jag klippt i papper efter att ha vikt det en eller flera gånger och på så sätt skapat fina symmetriska mönster. Den här utställningen är dock på lite mer avancerad nivå.

Att låta barnen klippa i papper är en aktivitet där barnen får träna sin finmotorik och utforska vad som händer om man klipper si eller så. Det finns inga rätt eller fel, det behöver inte presteras utan handlar om att undersöka med hjälp av enbart papper och sax. Olika slags papper i olika färger kan bli härliga tavlor som kanske klistras upp på fönstret eller på ett papper av annan färg. 

Summa summarum tar jag med mig, efter de museibesök vi gjort, att det finns många möjligheter till lärande om barnen får komma och ta del av allt det som finns att ta del av på ett museum. Jag tror att många pedagoger i förskolan inte känner till eller ser den resurs museet faktiskt är, ibland kanske det glöms bort, vissa pedagoger kanske anser det mest lämpat för äldre eller att det är krångligt att ta sig dit med många barn. På så sätt är det bra att vi har uppmärksammats på museets många möjligheter till att ge barnen nya och berikande erfarenheter.

Navet 2

Idag får vi träffa Anna Gunnarsson[1] igen. Dagens tema är hållbar utveckling med indelning i tre delar; föreläsning, skapande med återvunnet material och tillverkning av rörliga robotar.

Föreläsningen handlar om vår miljö och hur vi påverkar den genom vår konsumtion. Exempel som ges är hur mycket vatten som går åt för att tillverka kläder och jeans i synnerhet. Vi kommer in på en intressant diskussion kring plast och är överens om att dagens samhälle innehåller mycket plast vilket märks när vi källsorterar. Gunnarsson går igenom olika plastsorter och hur vi kan tyda de beteckningar som finns på olika plastförpackningar.

Det vi gör påverkar kommande generationer! Vår medvetenhet är viktig! Inte minst i vårt arbete som pedagoger.

När det är dags för skapande med återvunnet material lyfter Gunnarsson hur vi inte behöver komma på nya idéer själva utan kan få tips genom att söka på internet och sno någon annans idé. Detta är något Gunnarsson tog upp även vid förra tillfället och som jag haft med mig vid skapande av didaktiskt material. Som inspiration får vi se bilder där återvunnet material som obrukbara flip flop, plastpåsar, aluminiumburkar och petflaskor använts till spännande skapelser. Efter detta är det vår tur och till det vi skapar ska vi koppla ett budskap.

Tanken: en svan som hamnat i ett oljeutsläpp

Eftermiddagen ägnar vi åt att tillverka robotar med små inbyggda motorer. Kul sätt att kunna göra ”riktig” teknik! Jag upplever mig själv som väldigt oteknisk och funderar över hur detta ska gå…

Uppdrag 1: Tillverka en robot så att han rör sig och ritar ett mönster.

Det går riktigt bra. När alla är klara är resultatet fyra små robotar som rör sig på olika sätt och därmed också ritar upp olika mönster på det stora pappret som är utlagt på golvet. Häftigt!

Uppdrag 2: Utveckla någon annans robot så att han rör sig annorlunda och ritar ett annat mönster.

Uppdrag 3: Ta tillbaka egen robot – dags för tävling! Vem blir kvar längst?

Min reflektion kring den här aktiviteten, utifrån att göra den med barn på förskolan, är att det är en ganska tuff utmaning. Mycket finmotorik vad gäller att få till koppling mellan motor och batteri samt att få allt på plats med tejp. Men med de äldre barnen är det säkert möjligt, med hjälp och stöd av pedagog. Tänk vad roligt och spännande när de upptäcker att det faktiskt går att göra en ”riktig” robot alldeles själv! 

---

[1] Anna, Gunnarsson. Workshop: Navet 2. Campus Varberg, 2016-04-19.

Drama 3 – Forumspel

Varför forumspel?

Tanken med dagens övningar tillsammans med Gunilla Fihn[1] är att vi, genom handling, ska åskådliggöra och problematisera vår yrkesroll. Forumspel är en pedagogisk metod för detta. Övningarna vi ska göra är; värderingsövningar, gestaltningsövningar och forumteater.

Forumteater är en speciell slags teater. Underlag för forumteater är:
* utgå från verkligheten, något upplevt,
* tydlig konflikt i handling, drama åskådliggör genom handling,
* vuxenroller, eventuellt dubblare,
* eländigt slut, får hitta på och överdriva lite.

Vi är fyra grupper som spelar upp en teater. De problematiseringar som görs utgår från något upplevt, en händelse som någon i klassen varit med om vid exempelvis VFU. Problematiseringarna handlar om utanförskap i arbetslaget, raster inom arbetslaget, barnens klädsel vid utgång och barnens fria lek. Jag upplever, genom dramat, att det kommer väldigt nära inpå och jag påminns om den verklighet som väntar. Det är lätt att det uppstår konflikter inom ett kvinnodominerat yrke. Jag hoppas innerligt att jag kommer till en arbetsplats där det är ett gott arbetsklimat och ”högt i tak”.

Att spela teater idag är spännande men också lite pirrigt. Jag är inte riktigt bekväm med att själv agera, spela teater tillsammans med vuxna, även om vi känner varandra ganska väl i klassen. På samma sätt är det med barn, vissa barn har svårare än andra att uttrycka sig genom drama, vilket är viktigt att respektera. Tryggheten i gruppen har betydelse, därför är dramaövningar något som man kanske börjar med i lite enklare former beroende på hur väl barnen känner varandra, som exempelvis värderings- och gestaltningsövningar. 

---

[1] Gunilla, Fihn. Workshop: Drama 3. Campus Varberg, 2016-04-07.

Fältdag 5

Min sista dag i förskoleklassen.

Det har varit en lärorik VFU-period och jag har trivts superbra!

Sedan förra gången har det dykt upp en ny ”Veckans fågel” och barnen har gjort sniglar. Det diskuteras vårtecken för fullt.

Ett av dagens pass är Dans (och Drama). Kul att få vara med ytterligare en gång och ta del av fler roliga övningar, bland annat:
* Rörelse till musik – rör oss runt i ring med olika slags steg, olika steg beroende på antal slag på tamburin; gång, galoppsteg och hoppsasteg.
* Målare – sitter ner i ring och får låtsas vara målare. Vilken färg ska du måla ditt hus i? Gör långsamma rörelser till lugn musik, armarna rör sig upp och ner, handlederna får jobba.
* Bokstavsblommor – halva barngruppen får låtsas vara publik och halva blomfrön. Fröna kurar ihop sig utspridda i salen och blir tilldelade varsin bild med bokstav. När trädgårdsmästaren (pedagogen) vattnar växer blommorna upp ur jorden och barnen gestaltar sin bokstav -> bokstavsblomma. Publiken gissar vilken bokstav. Jag kopplar till Lindströms modell; Lära med drama. Att använda drama blir ett sätt att lära annat, i detta fall språk (Kupferberg, 2013, s. 34).

Referens:

Kupferberg, Feiwel (2013). Medierat lärande och pedagogisk teori. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur, ss. 15-52.

Textil 3

Dagens pass med Cathrine Berg[1] börjar med vävning. Vi får en liten introduktion kring material och termer samt vad som är bra att tänka på när man ska sätt igång att väva. När barn väver kommer matematiken in i aktiviteten, vi talar om hur lång varp vi behöver, antal varv, begrepp som under och över, längd och bredd med mera.

Efter genomgång är det bara att sätta igång att väva. Jag använder mestadels tygremsor men också snöre och någon slags packband av plast. Kul att testa lite annorlunda material och sådant som är återvunnet! 

Efteråt tar vi del av allas arbeten. Någon har testat att väva med pappersremsor och någon annan med snöre. Ett tips är att väva utomhus, på utflykten. Då görs en vävram av pinnar och sedan vävs med naturmaterial eller material som man tagit med sig. För de barn som behöver en extra utmaning kan man sätta spikar på en bräda och sätta varpen tätare för att göra det hela lite svårare.

Under eftermiddagen talar vi först om olika benämningar och vad som är vad av tråd, garn, snöre, rep, band, snodd etc. Det är inte alltid lätt att avgöra skillnaden mellan exempelvis snöre och rep. Inför barnen försöker vi att benämna och på så vis gynnas barnens språkutveckling.

Större delen av eftermiddagen går dock åt till att göra pop-up dockor, några gör sagopåsar. Jag börjar med en docka. Det är inte helt lätt och vi får prova oss fram med materialet. Dockan som skapas blir något mittemellan Robin Hood och Snövits Glader. I alla fall en glad figur, kanske någon som kan introducera en saga eller tala om känslor, vad vet jag?!

När jag varit på VFU tidigare, på förskola, har de äldre barnen ibland bett om att få väva. Initiativet har kommit från dem själva, de har använt garn och det har inte varit några större variationer. Idag har jag fått bra tips, bland annat:
*att tänka på materialet; exempelvis blir det fortare ett resultat om man använder tygremsor jämfört med garn, med garn tar det väldigt lång tid och barn kan tröttna ganska snabbt,
*att använda olika material, även naturmaterial och återvunnet material, i väven,
*att ta med väven på utflykten eller göra en naturväv,
*att väva något som går att använda inspirerar och barnen känner större mening med det de gör; kul tips är mobilskal, grytvante eller grytunderlägg.

---

[1] Cathrine, Berg. Workshop: Textil 3. Campus Varberg, 2016-04-05.

Göteborgsdag med besök på museum

Idag tar vi tåget till Göteborg för att möta upp Marie Bendroth Karlsson utanför Göteborgs Konsthall. Senare på eftermiddagen ska vi också besöka Röhsska museet.

I Göteborg finns många olika museer, genom att gå in på museilektioner.se kommer man åt en bokningssida för Göteborgs museers lektionsprogram. Förslag på utställningar och museum att besöka får man fram genom att söka på ett önskat tema och ålder på barnen. Vilken resurs och möjlighet att kunna väva in eller bygga upp sin undervisning utifrån ett besök på ett museum!

Göteborgs Konsthall

Hur berättar man om andra? Människors olika livsberättelser och livsöden är något som Magnus Bärtås finner intressant och lyfter i sin utställning. Inledningsvis får vi bekanta oss med den del av utställningen som fått namnet ”De besvikna och förorättade”. Längs en hel vägg i Stora salen ser vi 1 444 stearinporträtt i varierande storlek, de flesta ganska små. Porträtten har skapats genom att smält stearin droppats på tidningsbilder, när stearinet stelnat har trycksvärtan gjort att bilden överförts till stearinet. Vår första uppgift blir att i grupp välja ett stearinporträtt och dikta ihop en kort livsberättelse om personen på bilden. Efter detta går vi till verkstaden för att skapa ett eget stearinporträtt, i tidningar får vi leta upp en person på en bild som vi, i vår fantasi, kan koppla och få in i den livsberättelse vi precis diktat ihop. 

Aktiviteten med stearinporträtt går att ta med sig ut i verksamheten och göra med barn. Vi får in språkutveckling, fantasi, kreativitet, utforskande och samarbete. I mindre grupper får en berättelse ta form, språket används och barnen får ta del av varandras tankar, det finns inga begränsningar utan fantasin får flöda. Tillsammans får de utforska och experimentera med stearinet, i smält form; som rinnig eller mer trögflytande, vad funkar bäst? Möjligheten att få över en bild, funkar det från vanliga fotografier eller måste det vara dagstidningar med trycksvärta? Smält stearin kan man bränna sig på, kanske är det bäst att vuxen gör eller åtminstone bistår vid hanteringen av denna. Vi får dessutom tänka på hur vi förmedlar det här med att använda och tända ljus, detta är ingen aktivitet som ska göras utan vuxen.

Röhsska museet

Vi möts av en museipedagog, Tanja, som ska guida oss genom museet. Tanken är att vi låtsas vara en barngrupp på besök och att vi ska få ta del av en museilektion. Tanja gör oss genast delaktiga och skapar dialog genom att ställa frågor. I en sal får vi uppdraget att leta efter snäckor, i en annan sal efter något som kan kopplas till naturen. En aktivitet är att lyssna till en berättelse, pedagogen Tanja berättar med inlevelse och vi följer rörelserna som görs till. Mot slutet av vår guidning blir vi indelade i grupper där varje grupp tilldelas en lapp med en känsla nedskriven, exempelvis ledsen, glad och kär, uppdraget blir att gestalta känslan var och en i gruppen.

När vi tagit oss runt i museets olika rum kommer vi avslutningsvis till Lisa Larsons utställning. Här tittar vi och samtalar kring en monter med katter och vad dessa små figurerna har och ger för olika uttryck. Även här kommer känslor in, hur de kan uttryckas och hur vi kan tolka dem. En katt ser ut att vara nöjd och lycklig, en annan ser listig ut medan en tredje ser sur ut.

Tanja beskriver hur en del av syftet med museilektioner är att barn ska få bekanta sig med museer. Museibesöket ska leda till att museet upplevs som en bekväm plats att vara på, en plats som skapar lust och väcker nyfikenhet och där barnen får använda sina sinnen. Som pedagog gäller det att vara lyhörd, flexibel och ge barnen tid. Vår delaktighet idag bidrar till bra erfarenheter att ta med sig. Berättelsen med rörelser och vår gestaltning var aktiviteter som också går att göra på förskolan. Men mest av allt tar jag med mig insikten av den resurs som finns här på museet. Duktiga museipedagoger, proffsiga inom sitt område och som det är dumt att inte använda sig av.