fredag 29 januari 2016

Bild 1

”Överdoserade”…, under bildpass med Mats Andersson[1],


… det var Mats ord från gårdagens bild. Med detta menades att vi blev överdoserade av en mängd olika material. Ett stort bord var uppdukat med material jag aldrig tidigare sett. Där fanns färger av olika slag, akvarellfärger, fingerfärger, tuschpennor, varianter av blyertspennor och kritor. På bordet och längs hyllor i salen fanns tunt och tjockt papper, från silkespapper till wellpapp, vanligt ritpapper, färgat papper, folie med mera, med mera. Det fanns glitter och sand och vid arbetsbänken bland annat vinäger, salt, kaffe och kryddor. Tanken med allt material var att vi skulle få lära känna olika material, möjlighet att testa och utforska vad som händer när skilda material möts; färg mot vissa underlag och med tillsatser som exempelvis såpa, sand eller salt.

Först en kort genomgång av olika slags bilder; konkreta eller abstrakta, statiska eller dynamiska. Det en statisk bild visar uppfattar vi som stillastående, i jämvikt, i balans till skillnad från det en dynamisk bild visar, där något istället är i rörelse.

Konkret - Abstrakt, Statisk - Dynamisk





















Så gick vi loss på allt material!

Alla skulle först tillverka en tittruta. Den skulle sedan läggas över en bild som skulle återskapas och förstoras. Detta skulle ske genom att riva små bitar av färgat papper, gärna olika sorters papper, och klistra upp dem på ett vitt ritpapper. Idén var därefter att använda vår skapade bild som utgångspunkt för ytterligare skapande och lärande.

En uppgift var att måla av bilden i svart-vit-gråskala. Hur blir denna bild jämfört med en svartvit fotokopia av ursprungsbilden av rivet papper?









En annan uppgift var att använda kopior av ursprungsbilden och bygga upp olika mönster. Här kommer matematiken in. I liknande arbete med barn får de undersöka hur bilderna kan vridas och sättas samman för att skapa olika mönster.









Hur möter färgen ett blött papper och vad händer när vi strör grovsalt över? Vad händer när färg, bakpulver och vinäger möts på ett papper? Ett bildpass med detta innehåll innebär att naturvetenskap vävs in och barnen får möjlighet att använda sina olika sinnen. Kan bilden genom sitt utseende och sin doft påminna om en kanelbulle?

Bilder längst ner: kanelbulle/vatten, salt o färg/pastellkritor






















Bilden under gårdagen var givande på många sätt. För mig känns det bra att få så många olika tips och idéer som möjligt. Det uppskattas att få prova själv men också att få tips, som till exempel det Mats tagit fram om ”Medium”, ett material jag kommit i kontakt med under VFU och blivit nyfiken på men inte riktigt förstått hur det kan användas. På många olika sätt visar det sig:















Avslutningsvis fick vi flera bra frågor av Mats att reflektera över. En del har jag redan varit inne på, som allt nytt material jag provat på idag, nya infallsvinklar och att det i princip inte finns några begränsningar för vad som går att prova. Hur barn får använda olika sinnen och hur matematik, naturvetenskap men också språk kommer in i arbete med bild. Ett utforskande arbetssätt tilltalar mig och jag vill gärna arbeta så i framtiden, jag kommer att behöva inspiration, därför blir dokumentationen, foton och text, bra att ha med sig.

Under vår diskussion kring Mats frågor kom det upp en del tankar vad gäller olika sätt att arbeta med barn och bild; att barnen får bestämda ramar att förhålla sig till eller får arbeta och skapa helt fritt. Barn är olika precis som vi vuxna. Själv kan jag bli väldigt ställd och stressad om jag under tidspress ska skapa något helt fritt utan minsta direktiv, att se alla andra sätta igång kan leda till att det låser sig helt. För att ta hänsyn till alla barns olikheter så kan det vara bra att det är fritt men ändå med vissa ramar. Så som gårdagens pass var upplagt; att det finns en lista med uppgifter att följa för den som så vill, men att det också finns möjlighet till att arbeta fritt.




[1] Mats, Andersson. Workshop: Bild 1. Campus Varberg, 2016-01-28.

onsdag 27 januari 2016

Drama workshop 2

Dags för drama igen med Gunilla Fihn[1]. Vi, jag och en klasskompis, fortsätter vårt arbete med den gruppuppgift som vi började med vid förra dramatillfället. Vi spånar vidare och går igenom de olika delarna i dramaförloppet mer grundligt samt gör en typ av flyer där vi beskriver dramaförlopp och innehåll. Vår rubrik är ”Lika men ändå Olika” och tanken är att innehållet ska leda till reflektion kring likheter och olikheter och allas lika värde.
















Vi blir tilldelade en liten kompletterande uppgift av Fihn. En strumpa ska bli en figur, en handdocka, som ska ingå i vårt dramaförlopp. Det blir alltså lite syjunta och textil samtidigt som vi diskuterar upplägg. Figurerna får dyka upp i berättelsen, de tydliggör och levandegör innehållet för barnen.

Figurers inhopp i berättelsen





















Vi spelar upp och delger vårt arbete för de andra. Vi läser de inledande sidorna i boken, använder våra figurer och förstärker också berättelsen med kroppsrörelser och ljud. Ljudet kommer från en trumma och blir ett sätt att öka spänningen när jag läser; ”Men så plötsligt…” – högt trumljud – ”… en dag gick muren sönder.” Dramaförloppet går vidare i en aktivitet där vi provar på att vara fjärilar och fladdrar ut på den gröna ängen. Vi tänker oss sedan att det blir barnens uppgift att fundera över vad som händer när muren rasat och att de kanske kan gestalta fortsättningen med hjälp av egentillverkade handdockor.





















Jag upplever fortfarande en viss osäkerhet kring dramapedagogiskt arbete och övningar. Den här uppgiften som inneburit att utgå och inspireras från en barnbok känner jag däremot en trygghet i. Det känns som naturligt och enkelt att arbeta med drama på detta sätt, dessutom finns det så många bra, fantasifulla, spännande och intressanta böcker att hämta inspiration från.




[1] Gunilla, Fihn. Workshop: Drama workshop 2. Campus Varberg, 2016-01-26.

Textil 1

Vad kul att få prova på tovning!


Idag har Cathrine Berg[1] visat oss hur det går till att tova ull. Efter visning så har vi själva fått skapa med ullen. Berg förklarar att tovning betyder krympning av ull på ett medvetet sätt och få ullen att bli ett sammanhängande tyg. Bara fantasin sätter gränser för vad som går att göra med ull.

Vår första uppgift blir att tova en platta med motiv. Vi, fyra tjejer, gör tillsammans en platta med motiv från sagan om Bockarna Bruse. Det är många olika delmoment som vi ska ta oss igenom innan plattan är färdig. Vi arbetar både med händer och fötter då varmt såpvatten först ska ”masseras” in i ullen och sedan pressas ut. Gemensamt skapar vi motivet och….. ja, det går faktiskt att se tre bockar Bruse när vi är klara!
















Nästa uppgift är att forma figurer. Vi får bra tips på hur man kan gå tillväga. Jag tar hjälp av lite skumgummi och formar ett hjärta som sedan täcks med ull. En tovnål används för att ullen ska fästa. Slutprodukten blir riktigt fin enligt mig själv, det känns roligt att skapa något själv.





















Tovning är säkert en aktivitet som skulle uppskattas av många barn. Arbetet underlättas om det görs med en liten grupp och uppgiften bör anpassas efter barnens ålder. Barnen får möjlighet att upptäcka ullens möjligheter med flera olika sinnen. Vissa uppgifter, till exempel en platta, kan de arbeta med tillsammans vilket innebär att de övas i samarbete. Det är ett lätt och tåligt naturmaterial som kommer direkt från fåret, vilket kanske föranleder ett besök på en fårfarm. 




[1] Cathrine, Berg. Workshop: Textil 1. Campus Varberg, 2016-01-25.

torsdag 21 januari 2016

Drivhuset workshop

"Idégenerering med fokus på didaktiskt material"


Dagens workshop med Nicklas Hagström[1] från Drivhuset var tänkt att väcka idéer hos oss till vårt didaktiska material. En av uppgifterna den här terminen är att skapa ett eget didaktiskt material som vi ska använda och ta med oss ut på vår VFU.

Hagström ger exempel på hur idéer kan uppstå. Det kan handla om ett missnöje med något eller ett problem som finns och behöver åtgärdas. En idé kan dyka upp eller inspiration inhämtas från ett befintligt material, ibland kan det handla om att något behöver anpassas till en specifik målgrupp och vidareutvecklas. Med andra ord "en idé behöver inte vara världsunik".

Vi får göra några mindre övningar och avslutningsvis får vi fundera över vårt egna didaktiska material. Med hjälp av en möjlighetskarta som bland annat belyser våra erfarenheter och intressen så kan vi inspireras och få lite vägledning.
















Vår workshop idag kanske inte direkt leder till att en blixt slår ner och att jag plötsligt vet vad jag ska göra, men jag har åtminstone börjat att tänka på olika möjligheter. Tanken är väl också att nästkommande veckors föreläsningar, workshops och fältdagar ska bidra till idéer.





[1] Nicklas, Hagström. Drivhuset workshop: “Idégenerering med fokus på didaktiskt material”. Campus Varberg, 2016-01-21.

måndag 18 januari 2016

Drama workshop 1

Idag har vi kört igång på allvar med den del av denna kurs som kan kopplas till estetiska lärprocesser. Framöver kommer vi att bekanta oss mer med drama, musik, textil och bild.

Underbar utsikt från dramasalen Campus Varberg
















Först ut idag var drama med Gunilla Fihn[1]. Fihn började med att förklara vad drama innebär och hur dramapedagogiskt arbete kan se ut i förskolan. Vi fick sedan prova på lite olika lekfulla övningar som kan göras tillsammans med barn. Dessutom fick vi en gruppuppgift som vi hann starta upp idag men som vi ska fortsätta med vid nästa workshop.

Bok som vi valt till uppgiften





















Gruppuppgiften går ut på att vi ska inspireras av en barnbok, inspirationen ska leda till fortsatt arbete i drama där barnen görs delaktiga. Vi ska beskriva fokus (VAD) och dramapedagogiskt förlopp, ledarskap (HUR). Vår tanke är att inledningsvis läsa de första sidorna i boken för barnen och att barnen, med vårt stöd och vägledning, sedan ska få komma fram till en fortsättning som delvis kan gestaltas.

Fihn lyfter Lindströms modell och hur jag som pedagog kan göra en dramapedagogisk analys, det vill säga ta reda på vilket lärande hos barnen som sker när vi arbetar med drama i verksamheten. Lindström talar om att barn lär IOMMED och GENOM ett estetiskt ämne, i detta fall drama. 

Delvis känner jag en osäkerhet vad gäller drama och mitt kommande ledarskap i ämnet. Osäkerheten minskar kanske något av Fihns förklaringar samt dagens tips på arbetssätt och övningar. Drama behöver inte vara så avancerat. Att drama hör ihop med ett positivt och lekfullt förhållningssätt, där allt är möjligt, känns kanske självklart, men det är ändå viktigt att ha det med sig i tankarna. 




[1] Gunilla, Fihn. Workshop: Drama workshop 1. Campus Varberg, 2016-01-18.